Nu är hon här! Kan inte fatta det. Vi.. jag har ett barn??! Efter nästan 2 år försök efter vårat missfall är våran underbara dotter här!! =)Kommer ihåg det som igår. Plusset på stickan =)
Samma dag som vi skulle börja flytta in i vårat hus. Ibörjan försökta jag inte tänka på att jag var gravid. Ville inte börja hoppas, drömma ifall det skulle bli som sist.
Sen kom gravidites illamåeéndet, halsbränna och allt annat vad en graviditet innehåller. Men vågade inte klaga. Tänkte om jag skulle börja klaga efter nått jag längtat efter så mycket kanske det skulle det tas ifrån mej. Dom dagarna jag kände mej trött och irriterad för den tunga magen, halsbrännan m.m hade jag nästan skuldkänslor efteråt. jag skulle ju vara Tacksam!!
Nu i efterhand vet jag ju att det var helknäppt av mej att tänka så.
Men månad efter månad gick och jag närmade mej 9 månader. Jag började tänka. Skulle vi verkligen få ett barn??! Vi hade hämtat hem barnvagnen, skötbordet och alla andra tillbehör var på plats. Jag hade till och med tagit upp spjälsängen som stod i källaren efter den första graviditeten som jag innan inte vågat tittat åt för att bli påmind om mitt liv utan barn. Så allt stod inrett och klart. Det ända som fattades var vårat barn.
25 Maj 2008 graviditets vecka 37 på självaste Morsdag!! =)
Vaknar kl. 05:30 av att det är blött i sängen. Första tanken är.. har jag kissat på mej?? Reser mej upp och då kommer ännu mer vatten. Hör hur hjärtat börjar dunka i mitt huvud. Väcker jocke som sover som en stock brevid mej. - Jocke jag tror vattnet har gått!. Jocke svarar, som är så trött att han verkar mer död en levande att jag ska ringa förlossningen. Ringer och får prata med en trevlig dam som ber mej att försöka vara hemma till kl. 10 då jag inte har några värkar ännu.
Rusar upp och börjar packa BB väskan som Jocke tjatat på mej om i dagar att jag ska packa. Värkarna börjar. När jag känner att värkarna är på G springer jag in och lägger mej i sängen så jag kan andas lugn och fokuserat genom värken. Sen när det är 5 min mellan värkarna vill jag till förlossningen ringer dit igen och dom ber oss komma dit. Vi kommer in kl, 08:00. Dom ser att jag har ganska kraftiga värkar så jag får en morfin spruta i skinkan. Så skööönt! Me like! =) Sen hoppade jag i badet där jag låg som en flåsande flodhäst i 2 timmar.. vilket också var riktigt avslappnade och skönt. Jocke satt då i en fotölj brevid och läste biltidning och serva mej med isbitar och citron vatten titt som tätt. Sen när värkarna blev kraftigare kämpade jag mej in i förlossnings rummet där jag träffade min kära vän "lustgasen" =) Ojoj.. den satt där de
n skulle. Jocke filma lite roliga klipp när jag var som mest groggy med sin mobil som jag än idag inte vågat kolla på ;) Sen fick jag ryggbedövningen som var super!! Gjorde att värkarna inte alls var lika intensiva som innan. Sen tydligen så var min mamma, hennes gubbe Peo och mina systrar in vilket jag inte minns idag.. haha. Det var väl under den värsta "smärtille dimman". Mamma hade suttit utanför BB hypernervös och gått in och frågat hur det gick för mej då så hade tydligen barnmorskan frågat mej ifall det gick bra om dom kom in och jag bjöd in dom då tydligen med öppen famn =) Så jag hade tydligen legat där och började berätta om hur det gick till när vattnet gick på morgonen sen mitt upp i berättelsen fick jag en värk och började flåsa på där som en tok. Min syster Malin då sa att nej nu går vi ut! Jag hade tydligen sagt då mitt i allt frustande och flåsande. -Nej! ni går inte ut!! jag ska berätta klart först. Mamma berätta nu efteråt att hon var livrädd för att jag skulle be henne stanna kvar inne i förlossnings salen under förlossninge. Haha.. hon sa det att.. ja jag hade ju inte kunnat säga nej om min egen dotter hade bett mej vara med henne under hennes förlossning. Så hon var snabbare ut en blixten!! haha =). Sen efter många förlossningsställningar hittade jag en jag gillade. Jag satt på en pall bakåt lutade sen satt jocke bakom mej och höll mej i händerna. Barnmoskan satt framför mej på en pall beredd att ta emot barnet. Jag hörde dom skrika på mej.. - Kom igen Maja!! Ta i nu!! kom igen!! Jag tänkte då.. va f-n jag tar ju i!!!! Sen helt plötsligt hör jag ett bebis skrik. Hon var ute!! Våran underbara dotter. Och hon skrek precis som jag hade önskat =) 10 fingrar, 10 tår och en stor kalufs på huvudet. Dom la upp henne på mitt bröst hon var alldeles varm. Jag trodde att jag skulle tjuta som en gris men jag var helt chockad. Kunde inte fatta att hon äntligen var här. Jocke där emot kom tårarna på. Efter 2 års längtan är hon äntligen här sa han och tittade på henne. Sen kom mamma, peo och mina systrar in. DÅ vart det ett riktigt gråt och kram kalas. Sen ringde jag till pappa och min bror och berätta det glada nyheten och även till jockes familj då han inte klara av ringa då han hade gråten i halsen =)
**Våran Älskade Madicken**
